Tjuvstartar semestern

8 juli 2007
Vi lämnar ett kylslaget Skåne vid fyra-tiden på morgonen. Till min fördel har jag bara att sätta mig och sova medan Lars B Holmberg, min skönsjungande kumpan, sköter själva framförandet av denna Volvo. Nu hade inte han sovit så mycket han heller på grund av lite lätt tv-mani.
Personligen kom jag till resbilen via spelning i Väsby. Det var ett mycket trivsamt 30-årskalas som firades av med en hel del glada upptåg:)
Söder om Hannover kunde vi ana högtrycket. Vi var ju delvis på väg efter just detta. Högtrycket. Som vanligt kantas vägen av alla utsugarentreprenörers guldgruvor: De otaliga rastställena. I snitt kostar en halv liter cola lite drygt 20 kronor och ett ynka choklad likaså.
Felet man väl många gånger gör är att man alltför ofta lockas rakt i dessa "inflationsfällor", likt fårflockar som vallas över ängarna i sin jakt på snabba kalorier.
Ett bra och betydligt smartare val hade annars varit att ladda bilen med frukt, dryck, mackor och allsköns förnödenheter.

Första stoppet blir just utanför Hannover. Här gav i varje fall Lasse prov på skånska scouttakter då han bjöd på egenhändigt ihopsnickrade äggamackor med kaviar. Till detta serverades Ramlösa! (a:et i sista ordet uttalas som i ordet ramla, märk väl:))

Vid 18-tiden når vi ett (faktiskt) grått München. Just precis grått. Vi kände oss milt snuvade på den, enligt alla prognoser, utlovade semestervärmen! Regnet hade fallit strax innan vår ankomst och därmed lockat till sig en tillräcklig mängd knott för att göra själva ombytesfasen i princip omöjlig utanför bilen. Så det blev till att agera akrobat inuti detta rullande hem. Fast visst var man något vigare för sisådär tjugo år sedan? Hm?
Campingplatsten Thaalkirchen låg en bra bit utanför själva centrum varför färd med både buss och metro blev nödvändig. Men det gick enbart smidigt. Inne i stan var det behagligt i luften och runt 20 grader. Plus.
Kvällen startades med obligatorisk ölrunda på Hofbräuhaus, detta anrika palats för maltälskande flanörer.Sägas ska att här är flertalet av besökarna just turister, som inte fattar att ölen här är en aning dyrare än på de övriga ställena:) Vi valde ändå HH för den stora folksamlingens skull.
Två liter senare och med något tyngre huvuden, anlöptes Augustinerkeller. Detta ölhak är ännu äldre än Hofbräuhaus med anor från 1500-talet. Klientelet här var i och för sig något mer åldrat fast öronen fick en rejäl chans att återhämta sig från larmet på HH.