12 juli, Farväl Italien - dag fem

Min polare Lasse Holmberg med sin kära dryck!

Åker från Riccione något försenade denna tidiga förmiddag. Hungern är påtaglig hos oss båda, varför vi letar upp en matbutik. Där finner vi det mesta i matväg och det blir en orgie i födoämnesintryck! Tyvärr utvecklas detta inte så mycket mer. Ej heller infinner sig matron. Det stavas GETINGAR! Jag trodde i min enfald att italienarna utrotat detta så kallade nyttodjur.
Nåväl. Bilen parkerades. Gammal träback hittades. Matvaror dukades upp. Då hände det som får oss nordbor att släppa allt som vi för tillfället råkar ha i famnen, i munnen, samt i huvudet!
Stora svultna italienska expressensymboler anfaller oss på bred front! Följden blir att vi rusar åt var sitt håll med var sin påläggsfylld brödbit av modell stor. Den numera av mat dignande fd uttjänta mölkbacken, får ensam skåda inkräktarnas frukostfrossa!
Efter inte allför många sekunders peptalk springer jag resolut fram emot den gul-svarta skaran och hugger det som huggas kan i matväg. Allt som lyckas återtas slängs formligen in i bilen, vars dörrar öppnas med en kobras kvickhet! Suck. Underbart är kort. Alldeles för kort.

Detsamma tänker vi nog båda där vi sitter anfådda efter detta lilla matäventyr och styr vår fyrhjuling norrut mot Österrike. Vi hade inte haft något emot att stanna ett par dagar till. Tvärtom. Vi hade behövt en vecka för att komma helt till ro efter denna långa färd från vårt fädernesland. Men. Bättre en smakbit än smaklös frestelse!

Tio över nio denna femte kväll, når vi Innsbruck. Tyrolens största stad med många vackra hus!! Ja, vi fann hus från 1400-talet. Ett av husen hade enligt den stolta fasadtavlan bebotts utav så skilda storheter som Wagner, Sylvia Sommerlath, Mozart etc. Just i gamla stan fanns hus i många skiftande kulörer. Vi testade att planka in på en restaurang men där hade köket stängt. Vi omdirigerades istället att besöka Kaiserstube någon kilometer därifrån. Där, på Museumstrasse 31, fanns inga problem i världen att få matplats!! En av orsakerna var deras öppettider: 19.00 - 03.30! Dagligen!!
Efter en stunds väntan serverades vi Wienerschnitzel, ja rentav kunglig schnitzel med pommes till. Tyvärr används pommes till de flesta maträtterna då fantasin blockerats:)
Två timmar närmare de senare timmarna kände vi oss trots allt hyfsat belåtna både med mat och service. Killarna i restaurangen hade verkligen mycket att stå i. En asiatisk delegation eller nåt ringlade in i stril ström. Uppskattningsvis ett trettiotal östlänningar firade och filmade om vartannat.
Lasse hade "bara" druckit en starköl. Han räknade ut att om han väntade ca tre timmar så fixade han att köra vidare utifrån Innsbruck. Det funkade inte att sova i parkeringshusets klaustrofobiska miljö. Det hade vi redan innan restaurangvisiten slagit fast. Så. Halv ett denna tidiga sjätte dag lämnar vi Innsbruck för att stanna vid lämpligt rastställe. Detta lyckades vi med och somnade helt tillfreds med den förra dagens upplevelser.