söndag 22 juli 2007
Riccione i sikte 070709
Var ligger Riccione?
Sent på måndagskvällen den 9 juli får vi så äntligen syn på den lilla, ja den var liten, numera rejält tillväxta semesterorten Riccione vid Adriatiska havets västkust. Staden är sammanväxt med storebror Rimini. Enligt Lasses statistiska kunnande bor det ändå bara runt 10-15 000 bofasta invånare i just Riccione. Under sommarsäsongen däremot kan det röra sig om runt 150 000.
Vårt slutmål denna heta sommarkväll, då biltermometern visar på 32 grader, är första bästa campingplats. Först ut är Fontanella. En enormt stor sådan.
Ett av mina personliga delmål blir nu att hålla mig så nära tältet som möjligt, men man vet ju aldrig..Utan karta och kompass och dålig sömn i bakfickan kan det gå hur som helst. Måsta vara öppen för överraskningar och bekämpa desamma!
En chokladbrun och glad liten farbror visar oss glatt vägen på campingområdet. Tältet sätts så småningom upp, om än något knapphändigt. Vi hade visst glömt att checka bruksanvisningen. Fast å andra sidan hade Lasse satt upp samma tält för tjugo år sedan. Nu mindes han dock inte hur. Det fick bli en tältinstallation i världsklass istället!
Hettan är dräpande och det är nästintill helt vindstilla. Jag funderar hastigt ifall det vore behagligare att gå naken genom staden. Nja. Tröttheten är så påtaglig hos oss båda att vi struntar i att byta om. Jeans (modell varma) och klibbig t-shirt får bli bra. Vi ska ju ändå bara gå en liten sväng. Trodde vi.
Det tar en dryg timme för oss att nå den långa gågatan Vialle Dante till fots och nu gör skoskavet sitt inträde under vår i övrigt fagra promenad.
Längs Vialle Dante trängs klädaffärer (som tydligen har nattöppet) med restauranger, gelaterior och kaffebarer. Glass har jag ett personligt och nära förhållande till och det går bara inte att vara i Italien utan att äta glass! Det skulla vara som att åka till Grönland utan att se på isbergen. Av min vana trogen blir det två kulor choklad och en jordgubbssorbet. Ni vet. Choklad och jordgubbar gifter ju sig i smakmix. Glassen är helt magisk men det gäller att äta för glatta livet eftersom hettan tär på konsistensen. Snart har jag mer eller mindre underarmarna fulla utav spill..
I Italien är familjer ute sent på natten. Ja även de äldre människorna är med. De som inte är ute i svängen sitter utanför sina hus och stickar medan andra bara pratar högt och brett eller spelar spel. Fast de långa och varma nätterna gör nog sitt till, även om man nog är lite mer sociala här än hemma.
Vid 02-tiden hade de flesta affärerna stängt och vi var nu på väg hem. Trötta men upprymda somnar vi efter en stunds våndande i det kvalmiga tältet. Vem kom på att vi skulle tälta?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar